Rullatorgränsen

Att haka upp sig på skitsaker, är det ett tecken på att man börjar bli gammal? Det sista jag vill är att sluta som en trött pensionär som inte kan göra annat än att muttra över vädret och folk som tvättar på söndagar.

Jag blev lite förskräckt idag när jag kom på mig själv med att muttra (tyst) för mig själv över hur otympliga och opraktiska de nya monsterkorgarna på Lidl var. Där jag gick jag med min snyggaste efter-träning-röda look och plockade på mig både yoghurt och knäckebröd och beklagade mig över den stackars korgen. Jag kände mig plötsligt ganska löjlig.

När är det berättigat att vara gnällig och vad är det som gör att pensionärer alltid får den fetaste gnällstämpeln? Jag mötte en tant vid hållplatsen idag som började berätta och beklaga sig över snön och slasket och att veckorna går så himla fort. Det var mycket som var jobbigt. Är det kanske själva berättandet som sätter pensionärsstämpeln? När man skriver lappar och insändare?

Så om jag hade gått fram till personalen och framfört min kritik, då hade rullatorn inte varit speciellt långt borta. Tur då att de ingår i Lidls sortiment ibland.