Man behöver inte ta sig långt bort för att få känslan av att man är långt bort från vardagen. En natt ute i naturen flyttar fokus till det enkla.
Vi tog oss ut till Svartedalen, ett stort skogsområde norr om Göteborg som även är ett av Västsveriges största barrskogsområden (bara det låter ju hur mysigt som helst?). Svartedalen ligger visserligen en stund bort med bil hemifrån oss, men det är ändå i Göteborgstrakten.
Förutom att skogarna i sig är fantastiskt fina så finns det även många sjöar att utforska och flera vandringsleder går här, bland annat Bohusleden. Svartedalen består delvis av reservat, som även har flera indelningar, med olika regler i olika zoner. Det är värt att titta lite extra på dessa om man tänkt sova i tält till exempel, så att man väljer en zon där det är tillåtet. Runt sjöarna ligger även flera vindskydd utspridda, så det går att övernatta även utan tält.
Det jag gillar mest med Svartedalen är att man faktiskt får lite vildmarkskänsla som är svårt att hitta kring Göteborg annars. Många områden närmare stan är så tillgängliga och välbesökta att det hade känts märkligt att inte träffa på någon annan. Här kan man faktiskt gå utan att möta någon ibland. Det ger en annan känsla.
Den här gången hade vi siktat in oss på ett vindskydd vid en av de mindre sjöarna som knappt fanns med på google maps. Med en ungefärlig uppfattning om vart det skulle ligga började vi gå längs sjön. Efter en stund såg vi det dyka upp när en udde skymtade. På fel sida sjön. Givetvis! Tur att sjön var liten. När vi väl kom fram så var det tack och lov fortfarande ledigt.
Efter att ha gjort oss hemmastadda och fått igång elden vankades det mat. Pasta med svartkål och citron. All mat smakar oftast bra ute förvisso men det är nåt med pasta ändå, det går alltid hem. Dagen och kvällen rundades av med marshmallows över elden och med att värma vatten till flaskorna att hålla värmen i sovsäckarna med. Prognosen hade hintat om några minusgrader under natten, så det var vi beredda på. Det vi inte hade räknat med var de bitande vindarna som lyckades smyga sig in i vindskyddet.
Kylan till trots - att få vakna till en stilla sjö, där skogen liv knappt hunnit vakna ännu, det är otroligt rogivande. Inget ger mig ett sånt lugn och luften känns aldrig så frisk som då, speciellt när temperaturerna sökt sig neråt. Det är verkligen ett fint sätt att ladda batterierna och samtidigt komma hem trött, på ett skönt sätt.
Om du vill testa en ny variant av semlan så tycker jag att du ska göra den här. Syrligt, sött och krämigt på en gång. Är du precis som mig ett fan av amaretto sour så kommer du älska att lägga...
Läs hela inlägget
På gränsen mellan Halland och Skåne ligger Hallandsåsen, som tack vare sina sluttningar och många naturreservat bjuder in till aktiviteter som cykling och vandring. Den här gången var det...
Läs hela inlägget
Kommentera