Jag är svårflörtad när det kommer till golv. För mig finns nästan inget annat än fina gamla brädgolv.
Just golvet var en av sakerna jag störde mig lite på med den här lägenheten - glansigt laminat med en nästan orange ton. Men med tanke på att husen är byggda i början av 1900-talet så fanns ett litet hopp om att det kanske kanske kunde gå att hitta ett fint gammalt golv där under. Men vi hade tillräckligt med att måla och härja just då, så golven fick ligga.
Efter ett tag fick vi höra om andra i föreningen som tagit fram brädgolv och ett litet hopp växte... Förra helgen var jag inne och tittade i två grannars lägenheter där båda hade originalgolven framme. Ett var vitsåpat precis så som jag vill ha det. Jag blev kär.
Just nu händer det en del här i husen, det skall bytas fönster och det skall sättas in kaminer. Med tanke på att kaminen kommer att göra ev. golvrenoveringar till ännu större projekt så var det lika bra att göra ett försök nu, vi bestämde oss i fredags kväll och igår började vi riva. Det var ju lite av en chansning eftersom vi inte hade en aning om i vilket skick golvet där under var och om det ens fanns ett brädgolv kvar.
Efter många lager av rivande hittade vi det! Vi vet fortfarande inte exakt hur bra det är för vi har inte fått bort hela det sista lagret masonit men visst fanns där brädgolv! Håll tummarna för att det duger! Då blir nästa projekt att dra ut alla tusen spik och slipa, luta och såpa. I värsta fall får vi lägga ett nytt golv ovanpå.
Sandra
Åsa Hellman