Hemmahelg

Den här helgen har det inte gjorts många knop här. Två sjuklingar och en ganska så inbjudande soffa sammanfattar det hela ganska bra. Min förkylning smög sig på i torsdags, samtidigt som Christian låg hemma med feber. Eftersom jag nästan aldrig blir sjuk intalar jag mig att jag är någon slags superwoman och blundar för ev. symptom tills det inte går att låtsas längre. Jag skulle hem till Jennie på tapaskväll med tjejerna i fredags och var inställd på det hela dagen (trots att jag spenderat halva dagen med att hämta snytpapper på toan) men insåg runt 16-snåret att jag faktiskt inte mådde så himla bra. Satte mig måttligt nöjd på spårvagnen hem. Jag är inte oövervinnlig trots allt.

Väl hemma blev jag bara sämre. Igår bodde jag i stort sett i soffan. Det intressanta med mina förkylningar är att när jag väl får dem (ungefär en gång om året) så får jag ett intensivt symptom om dagen och sedan försvinner de ganska snabbt. I fredags hade jag konstant snuva och igår hade jag huvudvärk och kunde knappt titta på någonting utan att få ont i ögonen. Idag är allt bättre så imorgon räknar jag med att må finemang! Känns bäst att skippa träningen dock.

Det är ganska gött att unna sig en helg utan måsten ändå, att inte göra någonting, att inte röra sig utanför dörren. Äta glass i soffan och inte bry sig om något. I vanliga fall hade jag fått lite ångest över att bara slösa bort tiden men inte nu. Sen har jag faktiskt städat lite idag också och då är det mycket mer okej.