Hemkomna från stallet har vi halva beståndet lera med oss hem. Nästan. Paddocken är en enda stor lervälling efter allt regn och några galoppsprång senare har man det överallt.
Fast jag skall inte klaga, det hade faktiskt kunna vara värre. Mitt under lektionen går Jólnir omkull och syrran ligger plötsligt på marken, i lersoppan. Ingen vet riktigt vad som hände, om han halkade eller bara hade otur och snubblade, föll gjorde han i allfall och slant iväg med bakbenen som snodde in sig i stängslet. Både Tilda och Polly (han kallas så) klarade sig bra trots allt, det hade ju kunnat gå illa, att bli klämd under en häst är inte kul.
Det är när sånt händer som man plötsligt får lite mer respekt för det man håller på med igen, man vet hur illa det kan gå. Jag har ju själv åkt i backen flera gånger, det kan handla om sekunder, man skall vara glad att det inte gått värre ändå.
Nu är familjen lera duschade och lerfria, tre par leriga stövlar står och torkar på en tidning i hallen.
Om du vill testa en ny variant av semlan så tycker jag att du ska göra den här. Syrligt, sött och krämigt på en gång. Är du precis som mig ett fan av amaretto sour så kommer du älska att lägga...
Läs hela inlägget
På gränsen mellan Halland och Skåne ligger Hallandsåsen, som tack vare sina sluttningar och många naturreservat bjuder in till aktiviteter som cykling och vandring. Den här gången var det...
Läs hela inlägget
Johanna